Nej, Jesus var inte sosse

Om elva dagar är det kyrkoval, något som brukar gå de flesta obemärkt förbi. Faktum är att intresset inte är särskilt stor ens bland Svenska Kyrkans egna medlemmar, och valdeltagandet tenderar att vara lågt. I år kandiderar jag dock till kyrkorådet i min hemförsamling, Härlanda, för Öppen Kyrka, så bloggen kommer att skriva en del om kyrkovalet.

Det finns ett antal nomineringsgrupper i kyrkovalet som är partipolitiskt obundna, med idéen att kyrkan ska styras av medlemmarna och inte av politiska partier. I år deltar inte heller moderaterna, eftersom de insåg för några år sedan att politiska partier inte har något att göra i valet till en religiös organisation. En del hänger dock kvar av gammal vana, och risken finns att kyrkan blir ett slagträ inför det sekulära valet nästa år.

Bland kyrkovalets mer smaklösa bidrag ligger dock SSU:s valfilm på en ohotad förstaplats. Filmen är inte överdrivet populär.
I korthet menar man att Jesus var socialdemokrat, utifrån två grovt feltolkade scenarion i nya testamentet. Att politiska företrädare försöker kidnappa religiösa symboler för att rättfärdiga sin egen politik är i och för sig inget nytt, det finns massor av exempel i historien på kungar, furstar, politiker och liknande som har försökt rättfärdiga sina handlingar och sin position genom ett gudomligt mandat. Jag var dock av den uppenbart felaktiga inställningen att vi kommit längre än så i Sverige år 2013.

Genom att använda logiken att Jesus skulle ha varit socialdemokrat så måste ju då "riktiga" kristna också vara socialdemokrater, annars gör man inte rätt. Vad SSU tycks ha missat är att Jesus så som han beskrivs inte var en politiker utan en religiös gestalt. Faktum är att han upprepade gånger konstaterar att "mitt rike är inte av denna världen", fokus låg på de andliga och spirituella frågorna, inte på politik.

Hade Jesus fötts idag så hade han sannolikt inte haft några åsikter om jobbskatteavdrag, vinstfördelning eller friskolor. 

Som "bevis" för SSU upp två scenarion i bibeln:

1) Det första är när Jesus slänger ut månglarna ur templet, därav menar man att han har positiv till reglering av marknaden. Problemet är att det inte har någonting med den saken att göra. Templet, eller kyrkan, var tänkt som en plats för medidation, bön och eftertanke, och Jesus blev upprörd över att det bedrevs försäljning där. Om något så är meningen med den scenen att demonstrera att den andliga världen och den sekulära världen ska hållas åtskilda. 

2) Den andra är den berömda scenen när Jesus ger mat åt fem tusen med fyra kornbröd och två fiskar, med vilket SSU menar att Jesus var bra på fördelningspolitik. Också den här berättelsen handlar om något helt annat. Den är, så som jag ser det, tänkt att demonstrera att till och med det till synes omöjliga är möjligt om tron är tillräckligt stark. Fördelningspolitik hade det varit om hälften av åhörarna hade haft mer mat än de behövde, andra hälften saknat och Jesus hade tagit all mat för att därefter fördela den mellan alla fem tusen. Men nu handlar just den berättelsen om något helt annat.

Det är dock uppenbart att filmen bara är ett utslag av någon infantil vilja att provocera, det är ju trots allt SSU vi pratar om. Det handlar bara om att göra politiska motståndare förbannade, inte om att föra en civiliserad debatt. Det där att kristna måste vara socialister är en gammal myt som socialdemokraterna regelbundet försöker intala folk. Eftersom mycket i Sverige bygger på en kristen kultur så har också många av partierna en viss kristen värdegrund. Det är dock osmakligt att som politiker försöka göra anspråk på att äga en hel religion, framför allt i ett land där stat och kyrka ska vara åtskilda.
Det SSU däremot lyckas med är att ge det bästa exemplet på varför politiska partier bör hålla sig långt borta från kyrkovalet.