Kreativ statistik från SR

Det finns, som det gamla ordspråket säger, tre typer av lögner: lögn, förbannad lögn och statistik.
SR:s "Ekot" ägnar sig åt det sistnämnda när man i ett inslag påstår att regeringens skattesänkningar gynnar de som tjänar mest. 

Varje år brukar riksdagens utredningstjänst hjälpa oppositionspartierna att undersöka hur regeringens budget slår.

Nu har man alltså analyserat vilka som sammantaget får störst del av skattesänkningarna och de andra satsningarna.
Mest får de med inkomster över 42 500 kronor. Den gruppen får i snitt över 6 000 kronor mer i plånboken under nästa år.
För de med de allra minsta inkomsterna – personer som tjänar mindre än 7 800 kronor i månaden – ger jobbskatteavdraget och andra satsningar mindre än 300 kronor utslaget på ett år. En bidragande faktor till att fördelningen blir på det här sättet är att regeringen väljer att flytta upp gränsen för när personer tvingas börja betala statlig skatt.

Det är alltså oppositionens beräkningar som SR baserar sitt avslöjande på, och man för ungefär samma resonemang. Den uppmärksamme kan dock notera att det ingenstans i inslaget pratas om procentsatser, enbart om förtjänsten i kronor.
Så här är det: skatten räknas i procent, underligt skulle det vara annars. Det skattesänkningarna gör är att man nu får behålla en viss procent av lönen som annars skulle gå till skatten. Folk som går på studiemedel, försörjningsstöd eller liknande bidrag har ingen nytta av en skattesänkning, eftersom bidrag inte beskattas. Betalar man ingen skatt så finns det heller inget att dra av på.
Om man i ett teoretiskt resonemang antog att skatten sänktes med 10% för alla och hade två löntagare, en som tjänar 20 000 kronor i månaden och en som tjänar 50 000, så har båda två procentuellt tjänat precis lika mycket. I kronor räknat så har dock den ene fått tillbaka 5000 kronor, den andre 2000. Betyder det att höginkomsttagaren gynnas mer av skattesänkningen?
Nja, till att börja med så betalar höginkomsttagare mer i skatt, både procentuellt och i kronor än låginkomsttagare, eftersom vi både har den statliga skatten och värnskatten som slår till om man skulle tjäna "för mycket". De bidrar till att börja med alltså mer till statskassan än de som tjänar minst.
Tittar man på hela frågan i procent så framträder en helt annan bild. Per Gudmundson på Svenska Dagbladets ledarsida skriver:

Vidare har faktiskt regeringens skattesänkningar på ett sällsynt sätt varit riktade till dem med lägst löner. Som framgått har alla fått sänkt skatt. Men jobbskatteavdraget ger proportionellt mer till den som tjänar mindre. En städare får behålla 7,6 procent mer av lönen, medan en universitetslektor får behålla motsvarande 5,7 procent.

De 10 procenten som tjänar minst, och som oppositionen och Ekot beklagar har fått skatten sänkt med enbart några hundralappar om året, har inga eller obetydliga löneinkomster. De berörs alltså inte av jobbskatteavdraget, även om de, liksom alla andra, har fått skatten sänkt. Eftersom själva idén med Alliansens skattepolitik har varit att det ska löna sig att jobba är det svårt att bli förvånad över att personer som arbetar får större skattesänkningar i reda kronor, än folk som inte gör det.

Det SR säger är, menar Gudmundson, "som ett eko av oppositionen". Jag är vid det här laget van vid att politiska debattörer vinklar statistik för att passa deras syften, men av SR borde man kunna kräva en något högre standard. Dock är det ju vid det här laget ingen överraskning att journalisterna på SR är vänstervridna, så dagen när vi kan se en kritisk granskning av oppositionens statistik är nog avlägsen.